Hoppa till innehållet
Gôrbra LabsAI, automation & en enklare vardag.

För kommuner

AI för kommuner, där handläggaren fattar besluten

Vi bygger handläggarstöd och automatisering för kommunal verksamhet, med förslag som går att granska och beslut som går att förklara.

Gôrbra Labs är ett litet utvecklingsbolag i Göteborg, och vi har byggt Turvis, ett system för skolskjuts och elevresor. På vägen dit har vi lämnat anbud i två kommunala upphandlingar och fått svara på precis de frågor ni själva brukar ställa: hur ett beslut går att förklara i efterhand, hur personuppgifterna hanteras och om en handläggare faktiskt kan arbeta i systemet en hel dag. Svaren finns längre ner på sidan.

En gul skolbuss på en landsväg med rutten utlagd som en röd tråd och en nål satt i kartan

Systemet föreslår. Handläggaren beslutar.

Principen går igenom allt vi bygger. AI tolkar det som står i fritext, vanlig kod gör beräkningarna och en handläggare fattar beslutet. Samma underlag ger alltid samma siffra, och varje förslag går att följa hela vägen tillbaka till regeln det vilar på.

Exemplet bredvid är hämtat från Turvis, ett skolskjutsärende där färdvägen mätts i det riktiga vägnätet och jämförts med kommunens egen gräns. Handläggaren ser båda talen, och tycker hon att något saknas kan hon ändra förslaget och skriva varför.

Förslag till beslut · skolskjuts

Exempel

Ärende SSK-2026-0142 · Norra skolan, årskurs 5

  • Färdvägen från folkbokföringsadressen till skolan är 5 041 meter, mätt i vägnätet.
  • Avståndsgränsen för årskurs 5 är 4 000 meter enligt kommunens regelverk.
HemmetSkolan

Systemets förslag: eleven är berättigad till skolskjuts.

Fatta beslutÄndra och motivera

Avståndet är ett av flera skäl och avgör inte ensamt rätten. Inget beslut skickas förrän en handläggare har fattat det.

Var det gör nytta.

Fem områden ur en vanlig kommunal vardag. Turvis är byggt och i utveckling, resten är sådant vi skulle bygga tillsammans med er.

  • Handläggarstöd

    Underlaget samlas ihop, räknas och sammanställs till ett förslag med motivering, och sedan läser handläggaren, ändrar det som behöver ändras och fattar beslutet.

  • Regler som skiljer sig åt

    Varje kommun har sina egna gränser, undantag och blanketter. Vi lägger in regelverket som inställningar i stället för specialkod, så att en ändring i riktlinjerna inte behöver bli ett utvecklingsprojekt.

  • Klarspråk i beslut

    Ett utkast till beslutstext som en invånare faktiskt förstår, byggt på de uppgifter som står i ärendet. Handläggaren äger formuleringen och godkänner innan något skickas.

  • Sök i egna riktlinjer och protokoll

    Fråga i vanlig text och få svaret med källan bredvid, alltså rätt dokument, rätt stycke och rätt datum. Finns inte svaret i era egna dokument ska systemet säga det i stället för att gissa.

  • Intern administration

    Uppgifter som flyttas mellan system för hand, listor som sammanställs varje månad, mejl som skrivs om och om igen. Sällan något man skryter om, men ofta det som tar mest tid.

Börja smått.

Ni behöver inte veta vad ni vill ha för att börja. Vi kommer ut en dag, sätter oss bredvid handläggarna och ser hur ett moment går till på riktigt. Sedan får ni en kort rapport om vad som går att förenkla, vad det är värt och var vi skulle börja, och den rapporten är er oavsett vad ni väljer att göra sedan.

Blir det ett första bygge håller vi det avgränsat och till fast pris, och vi mäter hur det såg ut både före och efter så att ni kan se om det blev bättre.

Ett kommunkontor i lera: en katt läser en blankett vid skrivbordet medan kollegor arbetar vid sina datorer och torget syns genom fönstret

Det vi lärde oss av två upphandlingar.

Vi hittade två kommunala upphandlingar av skolskjutssystem med några dagar kvar att svara, och vi hade ingen produkt att lämna anbud med. Vi gjorde det ändå, och byggde en fungerande demo under tiden. Det lärde oss mer om hur en kommun köper system än något annat vi gjort.

Den skarpaste lärdomen var att ett system kan klara varje steg i ett demomanus och ändå inte duga, för det utvärderarna vill se är en hel arbetsdag och inte enskilda moment. Deras invändningar blev vår att-göra-lista, och sedan dess följer varje krav ett eget id hela vägen från kravspec till skärm och test. Vi kopplar också in riktig data så tidigt vi kan, eftersom det som fungerar på låtsasdata säger ganska lite om en tisdag i mars.

Läs hela historien om Turvis
En skolbuss stannar vid en hållplats där katten bockar av på sin lista

Sådant ni behöver kunna svara på i efterhand.

  • Data, kod och instruktioner tillhör kommunen, både under bygget och efteråt.
  • Vi bygger GDPR-först och samlar bara in de uppgifter som ärendet faktiskt kräver.
  • Vi säger alltid till när det är en AI som svarar, oavsett om det är en invånare eller personal som frågar.
  • Allt loggas: vad systemet föreslog, vem som ändrade vad och när beslutet fattades.

Vanliga frågor.

Vem fattar besluten?
Handläggaren. Systemet samlar underlaget, räknar och föreslår, och visar hur det har räknat. Inget beslut skickas förrän en människa har fattat det.
Hur hanterar ni personuppgifter?
Vi bygger GDPR-först: bara de uppgifter som behövs för ärendet, loggat vem som gjort vad, och data, kod och instruktioner tillhör er. Vi går igenom vilka uppgifter som behövs innan vi börjar bygga.
Hur förhåller ni er till AI-förordningen?
Vi är inte jurister och gör ingen bedömning åt er. Vi bygger så att ni kan dokumentera det som behöver dokumenteras: en människa beslutar, systemet visar hur det räknat, allt loggas och det framgår när en AI svarar.
Måste vi göra en upphandling först?
En dag hos er och ett första bygge är små och avgränsade, så ni kan prova utan en stor upphandling. Vilken form som gäller avgör er egen upphandlare, och vi rättar oss efter det.
Kan våra handläggare verkligen arbeta i systemet?
Det ska ni inte behöva ta på vårt ord. Vi bygger på plats och era handläggare provar med riktiga ärenden under en vanlig arbetsdag, innan något räknas som klart. Det som skaver rättar vi medan vi sitter där.

Har ni en handläggning som tar för lång tid?

Berätta vilket moment det gäller, så säger vi rakt ut om vi tror att vi kan hjälpa till eller inte.

Hör av dig